JULAVSLUTNING

Ja, då har man gått en termin på gymnasiet redan, det gick fort!

Idag bakade vi pepparkakshus i skolan, vi skulle va med i en tävling, snyggast pepparkakshus vinner.
Jag, Johanna, Johanna, Erica & Lina trodde ju självklart vi skulle vinna, men icke! Islandshästtjejerna vann istället, trots att deras va as fult! Hah, ja skit samma :) Sedan fick vi höra på när skolans kör sjung, - as tråkigt.
Slutade halv 12 iaf och nu är det: LOV!

Bilder från idag:


FOREVER AND EVER

Blev visst mycket bloggning idag för min del. Men var inne och kollade Kajsas blogg nu, från det att hon startade den. Hittade en fin text hon skrivit till mig.

Malin linnér, när tiderna är svåra kommer jag finnas där. ALLTID,
jag lovar. jag vet att ibland kan man känna att det aldrig kommer bli bra igen,
man har bara lust att dö,försvinna, gräva ner sig. men det kommer bättre tider,
det går upp och ner hela tiden. jag vill bara att du ska veta att jag lämnar inte din
sida någonsin. jag kommer stötta dig så länge du vill!
Jag älskar dig och kommer alltid göra! sanna ord.

Jag kommer föralltid att älska dig Kajsa, bästa vän / Malin.




FÖRR I TIDEN

Jag satt precis och läste igenom min blogg, från det att jag startade den i juni 2007.
Exakt för ett år sen, mådde jag lika dåligt som jag gör nu i stort sett.

Jag har tappat min gåva, att kunna skriva ur olika perpektiv så att alla förstår än. Jag fick ut mina känslor på ett så bra sätt förr, jag var verkligen jätte bra på att skriva, när jag satt här nu och läste tänkte jag: "är det verkligen jag som skrivit det där?", för nu förtiden så har jag tappat förmågan. Något har släckts inom mig. Men jag ska verkligen kämpa med att bli så bra på att skriva igen. Jag vill verkligen det.

Man kan inte äta av kakan, men samtidigt ha kvar den, tänk på det.

SAVE ME

rädda mig ur detta helvete.

Vet inte hur jag ska tackla det här.
Jag vet ingenting.
Känns som att jag är helt vilse i en stor skog som jag inte känner till.
Snälla rädda mig och visa mig vägen?
Jag känner mig så ensam och så hjälplös.


VART STÅR VI?

Visst finns det dagar som jag kan vara snäll och låtsas som förut
Och visst finns det dagar som det kan göra ont att se dig ramla häromkring


Det fanns en kärlek men den har brunnit ut
Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut


Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg


Och jag som trodde jag var kvar, jag har börjat på nytt
Det vet jag när jag ser dig, vart har du tagit vägen


Jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen


Du är kvar med samma folk,
Lever kvar i samma damm, och du går i samma kläder
Blir glad av samma rus, som en lögn i vackert väder i ett övergivet hus


Det är att leka med eld när du drar upp det här igen
För du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen


Det finns ingen att behaga, inget att förklara
Inget att försvara, jag gav upp för länge sen


Jag gav upp för länge sen.

VI HAR BLIVIT SOM DOM

Jag ger upp.

HIT ME BABY ONE MORE TIME

Natten var ingen höjdare, kunde knappt sova. Så ska man till skolan på det, fy fan..

Jag känner för att ta ut min ilska på någon. Döda någon, slå och slå och aldrig sluta!
Jag vet inte vad jag ska göra av alla känslorna i min kropp, snart sprängs jag!!

JAG -- DIG!

Orden i förra inlägget betyder ingenting längre.

Jag tror alltid på människor, framför allt dig, fast jag alltid blitt bevisad motsatsen så många ggr förr.
Men nu har mitt hjärta fattat det hjärnan föröskt säga så länge till den, det är inte värt att må såhär! Det blir aldrig bättre.

Du hade chansen, det vet du så väl. Men det har inte betytt någonting?
HEJDÅ.

JAG FALLER OCH FALLER, SKA DU RÄDDA MIG ELLER INTE?

Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag ska tycka eller vad jag ska tro.
Det enda jag kan göra är att hoppas, för mitt hjärtas skull. Men hjärnan ballar snart ur, min kropp med.

Idag var jag hemma från skolan, eftersom jag ändå bara skulle vart där i typ 5 minuter och få höra mitt betyg och sen sluta, så jag sket i det. Gick upp lika tidigt som vanligt ändå, men det gjorde inget.
Jag fick solo i posten idag, nu ska jag gotta ner mig i min säng och läsa den!

o l y c k l i g   är nog det enda ordet som stämmer in på mig just nu.

Lilla Saga räddar mig om dagarna iaf, men varför fattar ingen..?



Önskar att jag föralltid fick ligga i din famn,
med mitt huvudet emot ditt bröst,
och höra ditt hjärta slå.
Med dina armar runt min midja,
och drömma om oss två.



SÖNDAG

Jag är trött, trött på folk, och trött på mig själv.

En sak är säker, saker förändras, trots att man inte vill det..

-

Hej!
Förlåt för att jag inte uppdaterat på sjukt länge, men ibland har man bara ingen ork!

Igår var jag hos Johanna, hon fyllde 16 år, grattis! Vi var väl 9 tjejer och vi gjorde våra egna pizzor, åt tårta och glass, supergott! Framåt kvällen så skulle (vi) dra till pixbo, men det går typ inga bussar hemdärifrån sen förräns 7på morgonen eller vad Helen sa till mig, så jag kände att jag vill inte vakna upp på morgonen hos någon man knappt känner och liksom ha det över mig att ta mig hem också, det är inte värt det kände jag igår, så när de andra åkte dit, så tog jag 23:00 busssen hem, och lika bra var det. Underbart att vakna upp i sin egna säng och känna sig hemma, hah!
Kvällen va bra, så länge jag va med iaf.

Idag ska jag iväg på middag, ser faktiskt fram emot det :)
Puss

-

dina händer - mina händer
dina läppar - mina läppar
dina ögon - mina ögon
din kropp - min kropp


i mina tankar..

PHONE

Jag är stolt över mig själv idag!
Fick reda på mitt senaste prov ifrån floristkunskapen, MVG var mellan 24-25 (Åsa sätter det väldigt högt) och jag fick 24,5!!! Och på förra provet fick jag 31/31, liksom, hallo, jag har blitt MVG brud i det där jävla ämnet! Så stolt över mig själv, då det kändes som att färglära provet blev sådär. Bra jobbat Malin!
Och på svenskan idag hade vi betygssnack, han hade inget att säga om min uppsats, den va super bra, och han sa att jag inte har svårt att utrycka mig i språket, att jag va jätte duktig. Han sa även att han tyckte jag tillförde klassen mkt genom att jag ofta kommenterrar allt och kommer med bra synpunkter och han sa att på bokredovisningen att jag va den som pratade mest och kom med intressantast frågor osv. BRA MALIN LINNÉR!
Och idag fick vi göra buketter, jul buketter i skolan, och vi fick ta hem dem av Åsa som en "julklapp", mamma blev iaf glad! (bild nedan).


Och så när jag och mamma skulle gå på lång promenad med lilla Saga förut, vi va ute en timme och gick MINST 4 km, så kommer vi hem igen, de har precis blivit mörkt ute, så känner jag i min jackficka, INGEN MOBIL!!! Och jag va säker på att jag haft den med mig!! Så vi får lämna Saga här hemma och ta med oss ficklampor och gå exakt samma väg som vi gått (de vill säga i skogen, hoppa bland olika bäckar, gå på vägen osv) Vi letar och letar, jag ringer och ringer så mycket jag kan ifrån mammas mobil för att höra den eller se den lysa.

Men efter ungefär en timme ger vi upp och börjar gå hem igen, och då ser jag ett sken 20 meter framför mig ensam där på vägen!! Jag springer fram och hittar min äslkade mobil (och då hade vi ändå gått förbi mobilen en gång innan, när vi började leta men ej sett den) vi hade tur! Ååh, jag blev så glad, för började tänka på hur jobbigt de skulle va att fixa fram en annan mobil, byta nummer, få allas nummer osv.
Jag och mamma fick en jävla promenad iaf, första gången vi kom hem och jag upptäckte de med mobilen så va klockan runt 4 nånting, och sen när vi kom hem igen, efter att ha letat va den 5 eller nått, vi va liksom ute en timme extra, men de va värt de, eftersom vi hittade den till slut!! Jag hade 47 missade samtal ifrån mamma, hah!

Älskade älskade mobil <3


rädda mig

Är jag förvånad? Nej, snarare sjukt besviken och ledsen.

Idag stack jag från skolan efter partihallarna, orkade inte va kvar. Va hemma vid halv ett. Har prov imorgon, försökt plugga, men ingenting fastnar. Jag skiter i det, orkar inte.

Jag är sjukt trött på hela jävla livet, känner ingen livslust, ska det vara så i en snart 17 åring flickas liv? Jag tror inte det, nåt är fel, allvarligt fel. Jag bryter fan ihop. Jag hatar livet.
Jag måste ta tag i detta, få hjälp av någon, men jag hatar det, men det är nog ett måste. 

3 December

Godmorgon!
Nu ska jag iväg till skolan snart, urtråkigt! Hade hellre myst i min säng några timmar till.
Vi ska till partihallarna idag, ser ej fram emot det. Ser inte fram emot något, jag är så sjukt jävla trött på den där jävla skolan! Åhh..

Saga gör en på bra humör iaf! <3

Jag hoppas du håller dina ord idag ..

HAPPY BIRTHDAY

Grattis morfar! Idag skulle du blivit 71 år, jag saknar dig, ENORMT!
Dina skämt, ditt skratt, dina påhitt, dina kommentarer, jag älskar dig.

Idag har jag lärt saga att ligga och i förrgår lärde jag henne att sitta, hon är superduktig min lilla tjej!
Imorgon ska vi på studiebesök i partihallarna kom jag på, men har inte den blekaste aning om när vi börjar imorgon. PANIK!
Måste nog smsa Åsa, min lärare .. PINSAMT!

Nu ska jag sova, min skönhetssömn, så jag blir snygg! Hah, puss <3

TILL SLUTET

Idag gick jag från skolan redan vid halv elva, vi hade prov och ja, sen skulle vi ha rast på 2 timmar till en mattelektion som bara varar i 15 minuter trots att det står på schemat att den ska va i 1½ timme!
Så inte en chans att jag väntar 2 timmar på att sitta där och göra 5 tal och sedan åka hem, så nej. Jag åkte hem. Fick ändå reda på av Therese sen att matteläraren va sjuk, så det va ju bra!

Man kan ju inte bli gladare av att komma hem till en liten sötnos som blir så fruktansvärt glad av att man kommer!
Min lilla älsklingg, följer mig överallt! Nu ligger hon precis nedanför mig, under datastolen och sover, hon är så söt! Saga <3

Förövrigt, i min kropp, ja hur känner jag mig egentligen?
Jag känner mig ensam, jag känner att ingen någonsin kommer förstå hur jag tänker och tycker.
Jag vet att det enda min kropp är en enda grej, men den grejen är omöjlig, jag måste få bara hela mig att inse det. Och det är det som gör att jag mår piss, min kropp vill inte gå med på det, men vafan ska jag göra? :(

Jag är längst ner på krukans botten, ensam.
Jag står och tittar upp, ser kanten långt där uppe, jag ser ljuset, ljuset där man vet att man mår bra i. Men det är så lång väg dit upp, och jag vet hur krävande det är att klättra och klättra, misslyckas, men aldrig ge upp.
Jag hade mer kraft förr, än vad jag har nu. Jag har ingen ork, jag kan bara se ljuset där uppe, men jag kan inte komma dit, min kropp sviker mig, den orkar inte - inte en gång till.
Kanske för den just vet, hur jävla jobbigt det är, dit upp.

Vet inte om jag orkar dra till skolan imån, ont i huvudet och magen, vafan är det med mig nu för tiden? :(

-

http://se.youtube.com/watch?v=j83SvLlu8Q8&feature=related
kolla.

FUCK YOU

jag gav dig verkligen hela mitt hjärta.
vet du vad du gjorde med det?! du vet så jävla väl, men du blundar för sanningen.
du hade det, kände makt, rev och slet sönder det i stycken, och brydde dig inte ett jävla piss under 2 års tid.
Nu är det fan slut på det!!
UT UR MITT LIV! DRA ÅT HELVETE; LÄR DIG HUR MAN BEHANDLAR MÄNNISKOR MED RESPEKT!!!

!!!!!

DU KAN DRA ÅT HELVETE!
JAG HATAR DIG!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0