Idag har jag jobbat, precis som alla andra dagar. Men idag va de ett rent jävla helvete! Jag skulle gräva upp massa jävla ogräs på en ganska så stor yta idag, - ingenting med det kan tyckas, men att göra de i gassande sol var rent ut sagt olidligt!! Var 10:e minut fick jag gå in och dricka vatten och badda hela mitt ansikte med ISKALLT vatten för att orka med.. Det var hemskt, för att beskriva det med ett ord. Men vad gör man inte för pengar, right? ;)

Efter jobbet var jag hos Daniel och Linda en stund, och det finns inte ord till hur mycket jag älskar Tindra & Alva, finns inga bättre barn i världen än dem! De tjötar hål i mitt huvud, bokstavligt talat, men vad gör de? De betyder ju bara att dem tycker om mig, (så tolkar jag det iaf) ;) Åhh va jag älskar dem!!!

Från en sak till en annan, satt och tittade igenom min blogg förut, och klickade på Juni 2007 i arkivet, (de va då jag startade den här bloggen) och där hittade jag mitt absolut första inlägg som jag skrev, tänkte dela med mig av de till er. Mycket har hänt på 3 år alltså (inte så konstigt kanske, då var man 15, nu är man 18) men det är så himla kul att sitta och läsa igenom alla sina gamla inlägg, känslorna kommer tillbaka, man kommer helt plötsligt ihåg saker man glömt av osv. Det är verkligen skoj!
Här kommer mitt allra första inlägg i den här bloggen iaf (skrivet Juni 2007):


"Ibland, (alldeles för ofta) vill jag bara sjunka genom jorden och önska att jag aldrig varit född.
Jag har aldrig bett om att bli född, jag har aldrig valt hur mitt liv ska se ut.
Men det är väl så, vissa utvalda personer får stå ut med ALLA motgångar i världen, medans andra sitter där och klagar över bagateller, när dem borde inse hur jävla bra dem egentligen har det!
Men det kanske är så livet ska vara? Orättvist?!

Ingen kan göra något åt de. För livet är som det är, men jag förstår inte varför vissa kan få allt så jävla bra, medan andra får kämpa igenom varenda liten sekund genom livet. Okej, visst även de som man tror är så jävla lyckliga, är nog inte det när det väl kommer omkring. För folk bygger upp fasader som dem visar utåt, men egentligen är allt ett rent jävla helvete för dem. Men om de hade kommit ut om hur dåligt de mår och har de, så hade de varit en skamm för dem, så därför bygger de upp dessa fasader utåt, så att folk ska TRO att allt är bra och att dem är så lyckliga. Så jävla falsk kommer jag aldrig att bli.
Efter allt de jag gått igenom så har jag blitt stark, så in i helevte jävla stark, det är jag tacksam för. Men priset av att bli såhär stark har inte vart roligt. 
Jag har vuxit som person, förstått mycket mer än vad de flesta andra ungdomar nog inte har insett än. För man växer genom alla dessa motgångar, det gör man, i alla fall jag.

Jag påstår inte att folk ska läsa detta och sedan tycka synd om mig, för det vill jag inte. Men jag vill bara att folk ska förstå hur det kan kännas och känns."