9c, jag tror ingen kan förstå hur mycket jag saknar er.
Eller jo, kanske, ni som ingick i 9c kan nog förstå, för det är bara vi som vet vilken go gemenskap vi hade, hur kul vi hade, hur vi klarade allt tillsammans, hur roliga saker vi hittade på mm.
Vanligt folk tycker jag är dum i huvudet när jag säger att jag saknar er, när jag pratar om er i stort sett hela tiden, folk bli arga och irriterade, men dem fattar inte, de hade det nog inte som vi. De hade nog inte likadan sammanhållning i sin klass, såsom vi hade.

FY FAN VAD JAG SAKNAR ÖNNERÖDSSKOLAN OCH MIN UNDERBARA JÄVLA KLASS 9c! Jag kommer alltid älska er, någonstans där inom mig. Min högsta önskan nu är att få åka till önnerödsskolan imån, och allt var som vanligt, om jag så skulle få sluta vid 18:00 imån, så hade jag gjort det, bara för att få känna på allt - en sista gång.

Jag drömde häromdagen att alla vi hade vart ute på gymnasiet i ungefär 2 månader, vi trodde vi skulle få stanna där, men då ringer Maria alla oss och säger att vi ska tillbaka, att de bara var ett prov på vad vi klarade av, och jag minns glädjen jag kände, jag var så lycklig, så nästa dag kom alla till klassrummet, precis som vanligt, därefeter vaknade jag upp, och blev så sjukt besviken så det fanns inte, jag hade önskat det var sanning ..


Jag saknar min bästa kompis Kajsa Mattsson, som jag alltid träffade varje dag och snackade med, nu är det typ aldrig, det är förjävligt. Vill bara krama dig NU!

Jag kansk e patetiskt, men jag gråter nu ..
Härligt att få ur sig allt, GONATT.