allt rasar, mitt framför ögonen på mig.
jag bara står och ser på, orkar inget göra åt någonting.
om jag inte skärper mig snart, kommer jag stå här helt ensam, utan vänner och allt.
vart är den gamla Malin? den Malin som ofta skratta och vad glad? det var länge sen jag kände henne nu.
varför känner jag inte igen mig själv? vem är jag? jag vill inte vara den här människan jag är nu, jag tycker inte om henne alls, men jag har ingen ork till att försöka ändra.
jag orkar helt enkelt inte börja om från början igen.