Tom, det är det enda ordet jag har i huvudet för tillfället. Jag känner mig helt jävla tom, på allting.
Skit svårt att förklara, men det är som någon tatt tag i mig och dratt ur min själ. Det är märkligt, men det är precis så det känns för tillfället. Ingen mening med någonting typ. Jag orkar inte bry mig helt enkelt, allt får bli som det blir. Who cares, liksom?!


Jag önskar att du stod vid min sida och stötta mig nu. Jag vet att du gör det på det sättet du kan, för jag känner din närvaro, det gör jag hela tiden, du är alltid med mig, det vet jag och det känner jag. Men jag önska att du stod här som en levande person nu, som jag skulle kunna springa fram till och krama och verkligen aldrig släppa taget om.
Jag önska att du och jag skulle åka iväg på våra egna saker som far&dotter och hitta på konstiga saker tillammans som bara du och jag kunde göra. För det var verkligen du och jag pappa. Det var vi, så var det mamma&Mattias. Det var du och jag som alltid höll ihop och höll på varandra i olika lägen. Det var du och jag som förstod varandra så bra. Och det var bara du och jag som kunde komma på allt sjukt vi hitta på. Jag önska nått så fruktansvärt att du stod här nu, livs levande mitt framför mig. Jag hade gjort vad som helst för det, om det så var för 1 minut så hade jag gjort vad som helst.
Pappa, det skulle vara du och jag, livet ut! Du och jag mot världen! Men jag ska försöka stå på egna ben, men det svider så hemskt att veta att jag aldrig någonsin kommer få träffa dig i detta livet. Och att mina barn ska växa upp utan morfar. Det är sorligt, jag vet att vi en dag kommer att träffas. Men jag vet bara inte när den dagen kommer riktigt än. Men tro mig, jag hade verkligen gjort vad som helst om det så var för att få träffa dig i 1 minut.
Jag saknar och jag älskar dig fruktansvärt mycket världens bästa pappa
JARL LINNÉR <3

Ibland när jag drömmer, så drömmer jag om dig. Och allt är helt perfekt, det är i sådana lägen jag aldrig skulle vilja vakna upp och återgå till verkligheten. Det har hänt många gånger att jag vaknat upp, och börjat gråta för att jag förstod att allt bara var en dröm.