Vart tog du vägen? Var tog jag vägen själv?
Vi lova ju att alltid älska.
När vände vinden? När föddes tomma ord?
När hade vi förlorat allting?
Utan ett ord.
Tiderna förändras, så står man plötsligt här och letar efter nån som man kan hålla kär.
Tillbaks på ruta ett.
Vi dela allting, vi levde av varann. Alla stora ord som band oss samman.
Men vad sa ditt hjärta? Vad sa din inre röst?
Står ju här full av förväntan. Vart tog du vägen? Vart tog jag vägen själv?
Vi lova ju att alltid älska.
Tillbaks på ruta ett.


Hos dig är jag stark , hos dig är jag underbar, hos dig har jag allt.
Där vågar jag stanna kvar, men när du inte ser, när du inte rör mig mer, kan du ha hittat nån annan.
Säg nu hur du ser mig.
Jag undrar om du, hade kraft o ge dig av, eller mod att stanna kvar?
Vågat bygga på nåt nytt.
Jag undrar om du, har kunnat ge och kunnat ta? Kunnat öppna dig som jag?
Vågat vara här och nu, för allt jag kräver är ett svar.
När jag tagit slut, när jag inte orkar mer.
När rädslan tar vid, när rädslan förstår mig mer.
Då kan jag inte se, då kan jag inte röra dig.
Hos dig är jag stark. Hos dig är jag underbar.